det var som om hela världen skrek nej men jag sa ja
så mycket sommar, att ligga i en kohage och njuta av att bara vara
en blomma, en växt, ett minne.eller
man ska vara stolt över vart man kommer ifrån, och jag är stolt, nästan så det gör ont
även om jag aldrig vart där så kändes det som om jag hittat hem. på något sätt. om ni förstår
någonstans gick vi och någonstans i allt hittade jag rätt och allt var så vackert att jag fällde en tår
och även om det inte skulle vara så, vart det så det blev
